torsdag 31 mars 2011

Röriga Youtubeklipp


I skenet av mitt nyväckta radiointresse vill jag dela med mig av ett par helt sanslösa klipp som visar hur en fransk radioamatör utövar sin minst sagt anakronistiska hobby; tillverkning av radiorör. Detta är en av de mest lyckade äktenskapen mellan hantverksskicklighet och nördighet jag någonsin sett, allt till smeksam musik. Jag vill genast börja plocka ner min gamla 50-tals-philips (B1X67U/19) för att se om rören går att använda till nåt ädlare!

http://www.youtube.com/watch?v=gl-QMuUQhVM&NR=1


http://www.youtube.com/watch?v=9S5OwqOXen8&feature=related

tisdag 29 mars 2011

Tillvarons olidliga sinne för humor. Och mer nördigheter!

Dagens produktion:

"Vad för maskin är det mest troligt att en kund med sömnsvårigheter skulle hyra?"

Kantslip.

Denna lilla muntration (efter stegvisa förklaringar av själva poängen..) föranledde topografiska förändringar i kollegornas ansikten som skulle ha kunnat förklaras av att ett litet svart hål byggt bo mellan deras ögonbryn. Ibland känner jag mig väldigt ensam på min arbetsplats...

Efter att ha styrt lite med den licensfria 27-Mhz komradion jag köpte för att ha i bilen har jag blivit mer intresserad av detta med radiokommunikation. Det verkar vara en kul hobby som kombinerar gammal teknikhistoria med senaste utvecklingen, som läner sig till goda ursäkter att plugga in lödkolven och som för en relativt billig penning ger möjlighet att nå människor som trodde att de var säkra pga avståndet. Jag kommer under de kommande två helgerna att i lokala klubbens regi försöka uppfylla kravet för ett amatörradiocertifikat (egen anropssignal och allt). Därefter finns inget tydligt slut på allt roligt man får bygga. :-) Min kropp är 35 år gammal, men i skallen har jag en ung pojkes nyfikenhet i en gammal mans begreppsvärld!

söndag 20 mars 2011

Obra!!

Idag gjorde jag slag i saken och köpte mig ett nytt årskort på Simhallen. Jag har kommit till insikt att jag inte får tillräckligt utlopp för min energi i jobbet och att detta orsakat åtminstone en del av den frustration jag känner. Överlag har jag inte skött min träning alls väl sedan förra sommaren, med allt vad detta innebär.

Väl nere i gymmet satte jag mig på en cykel och startade ett 30 min kardioprogram som uppvärmning. Målet var att hålla en stillsam HR på 160. Upp till 150 gick det bra att andas genom näsan men sedan fick det bli "Bruce Willis" (When acting; mouth open, when sleeping; mouth closed). Pulsklockan vägrade först visa några data, något som härleddes till att jag i fjol faktiskt tvättade bort all den fina "elektrolyten" ur bröstbandet innan jag packade ner den. Nu fick jag vackert vänta på att svetten ånyo började flöda innan jag fick domen. Såg nedslående ut.

Efter ett par varv i diverse träningsmaskiner tog jag mod till mig och klev upp på ett löpband. Jag har inte löpt på allvar sedan dryga 10 år tillbaka och har saknat det varenda dag. Någon har sagt att löpband är mer skonsamt för knäna än vanlig löpning vilket gjort att jag blivit nyfiken. Jag bad om en hastighet på 10 km/h och ett uppförslut på 5% för att skona mina knän. Det gick åt skogen.

Jag hade inga problem med att hålla mig på bandet men min kropp reagerade nu med yttersta motvilja mot att tvingas löpa, detta var nu ett helt onaturligt tillstånd. Muskulaturen fanns bara inte där den behövdes. På tre ynkliga minuter drog jag upp pulsen i nära 180 bpm och valde att avbryta. Ett hårt slag och ett brutalt facit på dagsformen. Nu väntar rehabilitering och gradvis tillvänjning för att ta tillbaka så mycket som möjligt.

Simningen gick desto bättre, tack och lov. Vattnet har alltid varit mitt element och det var skönt att få sträcka ut. Tanken är att lägga in tre pass i veckan och att försiktigt få fart på löpningen utan att göra mer skada på knät. Fy satan för att bli äldre... ;-)

lördag 19 mars 2011

"Domänatrix"?

Internetmyndigheten Icann har under en tid debatterat och förberett för upprättandet av en designerad topdomän för sex och porr, passande nog benämnd .xxx

Förespråkare ser fördelar i att det kommer att underlätta innehållsfiltrering i de fall detta är påtalat och motståndare anser att förslaget kan komma att innebära att porrindustrin i framtiden isoleras från resten av webben. Religiösa grupper anför att officiellt godkännande av en egen pornografitoppdomän skulle komma att legitimera dess innehåll. Det framgår inte riktigt om de tycker att detta är bra eller dåligt.

Frågan har rönt visst intresse. Icann själva kommenterar saken i ett preliminärt dokument: "The Icann community has engaged in extensive debate as well, with this single issue generating higher volumes of community comment than nearly any other issue ever faced within Icann.". Det är skönt att veta att mänskligheten fortfarande vet vad som är viktigt här i livet.

Jag kan utan större tvivel säga att porren på Internet är här för att stanna. Om det inte skall anses som uppenbart så finns det auktoriteter på området som sagt det upprepade gånger. En egen domän gör varken till eller från så länge man inte samtidigt gör denna till en exklusiv domän för just pornografiskt material, och "fredar" alla andra domäner. En sådan purge är knappast realistisk med mindre än att vi återupplivar Spanska Inkvisitionen, någon säkerligen ingen skulle förvänta sig...

En tanke som väckts hos mig är vilka andra framtida toppdomäner som skulle vara intressanta att se?
  • De ovan nämnda religiösa elementen skall naturligtvis få .God
  • Vi som kör riktiga bilar eller klenare avarter träffas lämpligen på .4x4
  • "Folk" i allmänhet, enligt teorier framlagda av Morfar mfl, får .dum
  • Extrema element lagda åt explosiva sociala experiment placeras under .bom
  • Riktigt "folkligt" innehåll av typen "apa pillar sig i stjärten" som utgör en allvarlig fördummande risk för de redan härvidlag klena får plats under .rm
  • Jag själv och övriga med en tendens att uppröras i bild och text över tingens tillstånd tilldelas .arg

fredag 18 mars 2011

SAAB FA Hockey games 2011


Igår kväll var jag på hockey i Cloetta Center. Det var avdelningarna FAO, FAP och FAM som gjorde upp om vem som bäst lyckades likna ett hockeylag. Entusiasmen och den varma stämningen gjorde det hela mer sevärt än något annat jag sett i samma arena. Den låga hastighet varmed spelet fördes gjorde också mycket för åskådbarheten ;-). Tack till Martin som bjöd in! Jag har lagt några lågupplösta bilder i ett Picasa-album för den nyfikne.

tisdag 15 mars 2011

Ett blötdjurs betraktelser


Det står klart att skeppet vårt går i cirklar,
med god fart och i stora snirklar.
En titt på kompassen leder bara till yrsel,
en titt akterut ger att rodret slår handlöst utan styrsel.
Det som gäller för besättning är en bunt på moralisk dekis,
oftast upptagna med scatogogiska excesser hemmahörande på lekis.
Styrman är död i vattnet och kapten har flytt upp i masten,
drömmer hellre om horisonten än reder ut förskjutningen i lasten.
Forne halvledarmatrosen får allt svårare att motivera allt knog och slit,
muttrar misslynt om det lämpliga med ledningsskikt av bakelit.
Så länge råttan har näsan över ytan hänger han inte läpp,
men simmar hellre med hajarna än följer med ett sjunkande skepp.
Täta skrovet, alle man upp i masten,
samsas vid årorna, kapten bredvid minsta gasten!
Staka ut kursen för än råder dimma,
reder vi inte ut detta hör ni snart ett plums innan ni ser mig simma...

måndag 14 mars 2011

På tal om grävande djur...

I takt med ljusets återkomst och en allt mer påtaglig sysselsättningsrelaterad rastlöshet börjar jag så sakteliga att återigen undersöka olika intressanta möjligheter. Nuläget är stabilt och jag har ingen brådska men känner samtidigt att det är dags att skapa grunden för en förflyttning i någon för Rilleman gynnsam riktning.

Uppenbarligen är jag inte ensam på firman om att längta mig bort. Jag tror dock att jag har en smula längre tidsperspektiv och mer tålamod än våra två servicetekniker som idag plötsligt fick nog och inledde det hittills mest ambitiösa flyktförsöket i firmans historia...

Tunnelseende?

Flytt-trött

Helgens omlokalisering av Mor avlöpte väl, om än med en lägre nivå av organisation än vad jag anser vara Rillemanstandard för en flytt. Efter att nu ha flyttat båda mina föräldrar står det helt klart att mina framgångar i flyttbranschen beror på förvärvade egenskaper snarare än nedärvda. Flytten blev något av en släktträff och under helgen har jag nött ner tvenne morbröder och en kusin samt på ett opedagogiskt (men rakt) sätt visat vad jag tycker om att ställa ifrån sig flyttgods i trappor och i dörröppningar. "Mor är rar" etc... men också alldeles för lättstressad och lättdistraherad för att vara helt bra på den här sortens lekar. Prioritet ett; att få till en stabil boendesituation i nya lägenheten gick tack vare dess ringa storlek relativt fort. Prioritet två; att evakuera kvarvarande större möbler från villan inför kommande flyttstädning tog nästan hela resten av lördagen. Lyckligtvis kan överflödigt gods magasineras i ett närbeläget uthus tills dess man hinner vidtala auktionshus etc. Söndagen gick åt till att röja ur vindsförråd med allsköns hamstrat skräp samt "mina saker". I ett utslag av moderlig välvilja har hon samlat så gott som hela min produktion av skrivböcker, stenciler, och whatnot ifrån grundskolan. Därtill flera kartonger med grundligt sönderlekta småleksaker samt ett par kartonger med barn- och ungdomsböcker. Allt utom de mest värdefulla böckerna och minnena är nu på sin väg mot en fjärrvärmepanna och kommer i sinom tid värma en mindre stad som t.ex. Göteborg. Höjdpunkten var att dela upp gamla foton från min uppväxt, jag återkommer när jag digitaliserat några.

Defendern visade storform under flytten och vann, trots mina inledande farhågor, mors uppskattning när det kom till att erbjuda kubikmetervis med transportmöjligheter av allsköns bråte. Dessvärre bekräftades en annan av mina mina farhågor, nämligen den att Defenders egentligen tillhör gruppen "grävande djur" (kaniner, grävlingar, infanterister...). För att till fullo förstå med vilken glädje den stänkte lera över sig får man titta på National Geographics filmer om elefanter som trynar i närmsta vattenhål. Grova däck och stänkskärmar som mest är ett livsstilsattribut i kombination med en väl uppblött grusväg och Västgötsk lerjord... den såg fan lycklig ut. Resan gick överlag bra. 122 hästkrafter i en lågt växlad tvåtonsbil ger inte några imponerande fartresurser men vi höll 85-95 km/h på motorvägen. Alla olje-, filterbyten och övrigt underhåll verkar ha gjort bilen gott. Bränsleförbrukningen ToR Västergötland var denna gång nästan exakt en liter per mil, att jämföra med drygt 1,2 innan service. Det duger. Bästa biltilbehöret vid långresor är förresten ett par hörselproppar, "massagesäte" finns redan (Ace Ventura skojade mindre än du tror). När jag tyckte att resan skulle bli en passande "shake-down cruise" hade jag ingen aning om att jag det skulle få bokstavliga konsekvenser. Bland sakerna som skakade loss den här gången finns förardörrens fönstervev, hållaren till stereon samt nackkotor C3-C7 . Vägarna norr om Jönköping mot Falköping är HEMSKA!

torsdag 10 mars 2011

Fan va stolt man blir!

Under mitt dagliga underrättelseinhämtande ("lurkande") hittade jag en jäveltrevlig filmsnutt om min före detta arbetsgivare. Det är skitkul att det går bra för dem och minst lika roligt att veta att jag har varit inblandad i en hel del av det som visas i filmen. Med 3 visningar sedan 31 januari 2011 kan det gott behövas lite reklam, så titta på klippet och fundera på om du inte har ett väldigt skitigt hus när allt kommer omkring. :-)

Molybdendisulfid, konsten att skämma bort sin bil

Klet. Dyrt klet.

Som ett ytterligare led i att uppdatera servicehistoriken på Defendern har jag nu smort främre drivknutarna ("CV joints"). Dessa huserar i var sin kammare bakom ett par halvsfäriska metallskal, populärt kallade "krombollarna". Tanken är att drivknutar, lager och whatnot skall ligga och plaska i ett oljebad men i takt med att tätningen slits läcker oljan gärna ut. Istället har de sluga britterna kokat ihop ett ohemult kletigt fett med tixotropa egenskaper som skall ersätta oljan och förhoppningsvis inte rinna lika lätt. På ett lite sjukt sätt är det bra att bilen läcker lite här och där eftersom det åtminstone indikerar att det finns något kvar... det är svårare/dyrare att göra något tätt än att göra det lätt att fylla på. Fettet kommer i föredömligt praktiska engångspåsar med en liten pip i ena kanten. Man klipper av spetsen på pipen, lirkar in den i påfyllningshålet och klämmer försiktigt i precis rätt mängd utan kladd. För den som absolut VILL kladda så är det lätt ordnat, glöm bara att vrida ut hjulet så att krombollen blockerar påfyllningshålet. Tur att jag tagit för vana att läsa på innan jag gör ens "enkla" saker. :-)

Vänster fram, max utvinklad. "Kromboll" och öppet påfyllningshål.

Under det tidigare rapporterade oljebytet var alla pluggar utrustade med 1/2" fyrkantsfäste så gissa om jag var imponerad när pluggen till drivknuten plötsligt krävde en 3/8". Med den tur som bara drabbar den förtänksamme hade jag min privata hylsnyckelsats i rätt storlek liggande i bilen och kunde snart börja spänna lite muskler. Det gick åt fler än jag trodde men efter ett par fornsvenska vulgariteter lossade pluggarna och fettet pressades i med en kirurgs handlag. Hela jobbet tog max en kvart och underlättades storligen av att kunna utföras i relativ komfort i jobbets verkstad precis efter stängningsdags. I helgen väntar första längre resan med bilen då jag skall leda horder av släktingar i "etapp 2" av Mors flytt. Att anlita SJ är inte ett alternativ av SÅ många skäl varför jag unnar mig att brumma till Västergötland på ett ståndsmässigt sätt och i en frustrerande låg hastighet. Jag lovar inget men jag blir förvånad om det inte under resans gång kommer att skapas underlag för fortsatt bloggande...

tisdag 8 mars 2011

"A 4x4 is ..porn"?

För den som kör en Land Rover Defender är serien "A 4x4 is born" med Mark Evans ett absolut måste. Där får man under dryga tiotalet (15?) halvtimmeslånga avsnitt följa Evans m.fl. under restaureringen av en slags Land Rover/Range Rover-hybrid. Resultatet är maffigt och det vattnas i munnen när man får följa med i alla intrikata detaljer som plockas ihop.

För den som nu inte har flera timmar kan jag rekommendera en något kortare variant på samma tema. Kom inte och säg att Defendern inte är lättmekad... :-)

fredag 4 mars 2011

Det blev värre...

Sitter nu i Falköping till 2305. Har lekt reseledare och pratat m SJ,
gick väl sådär... Med lite tur väntar en taxi för sista biten i
Grästorp. Oddsen är rätt goda att han kommer att köra mig ända fram
till dörren. Eller så kommer jag hamna i fängelse.

--
Skickat från min mobila enhet

Satans järvägar going strong...

Jag är lagom imponerad. Efter att ha jobbat på som en dåre för att
hinna med 1700-tåget till Mor sitter jag fortfarande på stationen och
väntar. Senaste dåliga ursäkten säger att tåget kommer in 1805. När
blev Sverige ett sånt uland?

--
Skickat från min mobila enhet

onsdag 2 mars 2011

Liftare på vägen

Jag hyr ut liftar till folk. En del kunder är riktigt trevliga. Andra bara är. Killen i videoklippet nedan skulle få en gratis hyra om han klev in i butiken.